Livet med mina passioner emilie

RSS | Kommentarer via RSS

Archive for the ‘Kattprat’ Category

Grundläggande kattmats-vett Del 1

augusti 27, 2009 at 11:40 f m
Text: Malin Frandsen
Publicerad med tillstånd från Malin Frandsen
hundochkattmat
Kattmat är en ren djungel för oss ägare! Skall man välja det dyraste fodret från veterinären, eller kan man ge katten fisk och mjölk? Eller kanske Friskies, de har ju så bra reklam. Eller? Det är lätt att luras av fina förpackningar och namn, men jag skall försöka reda ut begrepp och visa vad som är viktigt att tänka på när man skall välja foder. I slutändan är det varken pris eller utseende som räknas, utan att katten får vad den behöver.

När jag skaffade min första katt för bara drygt ett år sedan, var jag visserligen djurvan, men ack så okunnig. Åtminstone anser jag det nu så här i efterhand. Men samtidigt så måste jag erkänna att jag tycker det känns som om jag har gjort några klassiska misstag, så jag klandrar inte någon som har gjort likadant. Så vad gjorde jag? För det första tog jag hem en katt vid 10 veckors ålder, men jag utfodrade henne också med Friskies. Så vad är det som är fel med Friskies? Undrar säkert en del. För att förstå hur man skall välja kattfoder kan det vara bra att få några grundläggande fakta.

En köttätare
Det allra första man skall tänka på är följande: Katten är en carnivor, en köttätare. I det här sammanhanget så räknas fisk bort. Varför? Fisk är egentligen inte naturlig föda för katter. Faktum är att fisk är en mycket vanlig källa till allergi bland katter. För övrigt så innehåller rå fisk tiaminas, ett ämne som bryter tiamin som i sin tur är en livsviktig B-vitamin för katten. När vi ändå är inne på det här med matmyter – katter är för det mesta också laktoskänsliga. Så mjölk är inte heller en vidare god idé, åtminstone inte den som kommer från affären då den har mycket högre halt av laktos än t.ex. mjölk direkt från en ko. Så, åter till köttet. Katter skall äta kött. Svårare än så är det inte! (Ja, du ska inte springa till närmsta affär och handla blandfärs, den biten är lite svårare än så. Rå föda kallas också BARF och mer om det kommer i nästa artikel om kattmat) Att jag kommer fram till detta, är då jag ser till katternas naturliga föda d.v.s. bytesdjur som t.ex. smågnagare och småfåglar.

Vatten
Nr 2 i ordningen som jag vill att vi ska tänka på är vatten, jag kan inte nog understryka hur viktigt detta är. Vi kan inte komma ifrån att vatten är livsviktigt för alla levande varelser. Som tidigare nämnt så skall katten försöka bjudas en kost som ligger så nära den naturliga som möjligt. Ett bytesdjur innehåller uppskattningsvis mellan 65-75% vatten, det är inte bara päls, ben, fett och kött. En frisk och vuxen katt behöver få i sig ungefär 60ml/kg. En katt på 4kg behöver alltså 240ml vätska per dag, en ganska ansenlig mängd. Beroende på vilken kost du ger din katt, kan det vara väldigt lätt eller direkt svårt att se till att katten får det vatten det behöver.

För att understryka hur viktigt är med den här biten i kattens kost så skall jag förklara de problem som kan uppstå om en katt får i sig för lite vätska. För lite vätska innebär att kattens urin blir med koncentrerad, märk väl att det är inget vi eftersträvar. Det finns flera risker med detta. En högre koncentrerad urin kan samla fler skadliga ämnen än vad mer utspädd urin kan. Om man har otur kan det blir kristaller som i sin tur blir stenar som kan leda till livshotande tillstånd, främst hos hankatter då de har längre och trängre urinrör. Mindre vatten och också lika med mindre urin, vilket gör att blåsan fylls på långsammare och gör att urinen stannar kvar längre – det kan samla bakterier som kan leda till urinvägsinfektion.
Om katten får i sig rätt mängd vatten eller mer, innebär en katt som har större urinmängd och kissar oftare. På det sättet kan skölja igenom blåsa och rör tillräckligt ofta för att kristaller inte skall hinna klumpa ihop sig och bakterier inte hinna göra någon skada.

Kolhydrater, fett och protein
När man skall förstå vad en katt behöver av de olika beståndsdelarna så skall vi återigen gå tillbaka till ursprungsfödan. En gnagare innehåller i grova drag mycket protein, måttligt med fett och en mycket liten mängd kolhydrater. Samma modell kan man använda när man söker efter bra foder. Vad det gäller kattens näringsbehov kalorimässigt så kan det vara värt att veta att en kastrerad katt har 30% mindre kaloribehov än en okastrerad.

Jag skall inte hålla en biologilektion, men för att förstå vikten av rätt kost så vill jag förklara en sak. Protein är uppbyggda av så kallade aminosyror, och en katt är i behov av 20st olika. Hälften av dem måste katten få i sig via maten, då den inte kan producera tillräckligt av dem själv, med andra ord är det viktigt vad vi ger till våra djur. Protein är också kattens huvudsakliga energikälla, den kan helt enkelt omvandla protein till energi på ett bra sätt. Man kan också dela upp proteinerna i animaliska och vegetabiliska, men det är dock så att de animaliska proteinerna är de som katten bäst kan ta till vara på. Ägg ligger högst på listan av animaliska proteiner, efterföljt att kyckling och fisk. Av de vegetabiliska proteinerna är det från ris som katten bäst kan ta till sig, men det är fortfarande en stor skillnad emot de animaliska.

Till skillnad från oss människor behöver katter inte undvika mättat fett och kolesterol, de tar ingen skada alls av det och det här mättade fettet är för katten ren energi. Men två andra viktiga fettsyror för katten är Omega6 och Omega3, precis som med vissa av aminosyrorna kan katten inte producera dessa själva, så även de behöver katten få i sig via maten. Fiskolja är en god källa till Omega3.

När det gäller kolhydrater så vill jag främst säga detta: katter har inget behov av kolhydrater, en katt utvinner energi ur protein och fett. Något som gör detta tydligt är att katten saknar enzymet som bryter ner kolhydrater och att den har väldigt lite av dessa i tarmen. Om katten får för mycket av stärkelse, eller äter ett foder med höga halter, så innebär detta att tarmen inte alltid hinner med. Stärkelsen kan då istället börja jäsa och orsaka diarré. Katten har inte heller förmågan att lagra stärkelsen som den är, istället gör den om stärkelsen till fett vilket påverkar kattens vikt negativt, det kan ge katten övervikt. Det i sin tur kan leda till ännu mer komplikationer. Ytterligare en allvarlig nackdel med för hög kolhydrathalt i ett foder är att det kan ge katten högt blodsocker och därmed diabetes. När det gäller kattfoder, så bör katten inte ha mer än 10% kolhydrater i sitt foder.

Fibrer går under kategorin kolhydrater. När det gäller fibrer så klarar sig många katter bra utan dessa, men i vissa fall så kan ett tillskot av fiber också vara gynnsamt.

Torrfoder
Som det ser ut idag, så är det just torrfoder det finns mest av på marknaden. Det finns olika varianter av märken. Det finns till och med torrfoder speciellt anpassade för olika raser. Men, vi har nu tidigare lärt oss att en katt behöver protein, fett och vatten och med dessa grundstenar kan vi börja sålla i djungeln av foder. Det finns två saker man skall kolla på när det gäller torrfoder. För det första; innehållsförteckningen. Den avslöjar vad som finns i torrfodret och vi skall nu komma till varför Friskies är så dåligt, åtminstone för katter. Nu skall jag inte köra sågen i Friskies allt för mycket, en tumregel kan vara att aldrig köpa torrfoder från mataffären – de flesta foder där har ungefär samma innehåll som just Friskies.

Innehållsförteckning till Friskies Adult
Spannmål, kött och animaliska biprodukter (min. 4% oxkött i röda pellets, min. 4% lever i bruna pellets, min. 4% kyckling i ljusbruna pellets), vegetabilisk proteinextrakt, oljor och fetter, mineraler, vegetabiliska biprodukter, jäst, grönsaker (min. 4% grönsaker i gröna pellets)

Som de flesta kanske vet så är innehållsförteckningen skriven i den ordningen som det finns mest av. Men för att få helheten för fodret bör man också kolla på analysvärdena.

Råprotein 32%, råfett 10%, aska 8%, växttråd 3%, vatten 9,5%, kalcium 1,3%, fosfor 1,1%, kalium 0,8%, magnesium 0,12%, methionin 0,6%.

Analysvärdena är viktiga, det säger oss hur mycket det finns av varje ämne. Proteinvärdet i Friskies Adult är hyffsat, och fetthalten är för lågt, men det som borde främst hindra oss från att köpa det här fodret är att det börjar med spannmål. Man kan ju undra vad ett foder som är helt baserat på kolhydrater kommer att göra med våra djur. Det som också är tveksamt med fodret är att de inte redovisar vart ifrån de 32% protein kommer ifrån. Det skulle mycket väl kunna vara vegetabiliskt protein, som katten har svårare att använda. Det till och med står vegetabiliskt proteinextrakt i innehållsförteckningen. Du vill alltså leta efter ett foder som redovisar vart ifrån proteinet kommer och som har mest andelar av animalisk protein.
Något som man också bör kolla på är halten av magnesium. Värden som ligger på 0,04-0,08är bra värden, med undantag för dräktiga/digivande honor som bör ha minst 0,08. För högt magnesium är en starkt bidragande orsak till urinsten.

Låt oss titta på ett foder som anses att vara en av de bättre på marknaden just nu. Detta är Ekanuba Maintanince Chicken and Liver.

Innehåll: Kyckling (>40%), kycklinglever (>15%), ris, grovmalen majs, fiskmjöl, kycklingfett, sockerbetsfibrer, heläggspulver, kycklingdigestiv, kaliumklorid, DL-metionin, kalciumkarbonat, torkad öljäst, natriumklorid.
Analys: Protein 35,0% Fett 22,0% Mineraler 6,2% Växttråd (fibrer) 2,0% Vatten 8,0% Kalcium 0,95% Fosfor 0,85% Magnesium 0,090%

Här har vi en bra proteinhalt och en bra fetthalt i det här fodret, men vi får också chansen att se vart i från proteinet kommer. Större delen av proteinet kommer från kycklingen, men också från riset, majsen, fiskmjölet och heläggspulvret. Vi ser också att proteinkällorna här är 3 animaliska och 2 vegetabiliska. Helst skulle vi velat att minst tre av de första källorna hade varit animalisk protein. Hade de vegetabiliska varit fler än de animaliska skulle man få börja fundera om det skulle vara ett foder värt att ge. Men man skall också komma ihåg att både ris och majs samtidigt är kolhydrater.

Det finns både för och nackdelar med allt, även så torrfoder. Fördelen är att det är praktiskt, billigare än blötmat och katten kan få i sig nästan allt den behöver. En av de stora nackdelarna med torrfoder är vattnet. Torrfoder innehåller mellan 7-10% vatten, jämfört med ett bytesdjur som ligger på ca 65-75%! Men vad som är ännu mer oroväckande, är att katter inte har en en stark törst, eller drivs inte att dricka så mycket, för att de gjorda för att få sitt vatten genom födan och för att det är det naturliga för dem. Visst dricker katter mer som äter torrfoder, men i slutändan så får en katt som bara äter torrfoder bara i sig hälften, jämfört med en katt som bara äter blötmat. Kan inte nog påpeka hur viktigt vatteninnehållet är. Torrfoder innehåller också mycket mer kolhydrater än vad som är nyttigt för en katt. 10% borde vara max, men många foder ligger på 30-50%. Och vad kolhydrater gör emot våra djur, har vi ju redan lärt oss ovan.

Sammanfattning
• Katter är köttätare och är beronde av att få i sig protein, fett och vatten genom fodret
• Katter mår bäst av animaliskt protein
• Vatten är otroligt viktigt för katter att få i sig via foder då de inte känner av att de behöver dricka extra
• Katter har ingen som helst nytta av kolhydrater
• Högt intag av kolhydrater ger lätt problem, bl.a. övervikt, högt blodsocker som i sin tur kan leda till diabetes
• Max 10% kolhydrater är acceptabelt i ett foder.
• Glöm inte att kolla halten av magnesium

Kattfoder är minst sagt en djungel men jag hoppas att jag har kunnat kasta lite ljus över vad man skall akta sig för och vad man skall leta efter. I nästa del om kattmatsvett skall jag ta upp bland annat lightfoder, torrfoder och tandhälsa, samt blötmat och Barf(Biologiskt anpassad rå föda).

 Källor:

http://www.catinfo.org/
http://www.devonrex.se/kokbok/
samt kunniga kattägare och uppfödare.

Ibland hatar jag mänskligheten

augusti 24, 2009 at 1:52 e m

*SUCK*

Under tiden jag hade semester ringer de från kattstugan och har fått in ett samtal om en upphittad kattunge i Stugun, och undrar om jag har möjlighet att ta in den tills man hittat ägaren. Jag fick numret till mannen som hittat katten (vi kan kalla honom Sven) Ringer Sven, men det är någon annan som har tagit in den så länge. Sven skulle ringa hon som hade kattungen och sedan återkomma till mig. Kort därefter ringer Sven tillbaka och då har det visat sig att kattungen har hittat hem.

För ett par veckor sedan ringer Svens fru (vi kan kalla henne Karin) till Anders och söker mig. När han sedan gett numret till mig ringer hon… då viar det sig att hon har en kattmamma med tre ungar på åtta veckor som hon inte längre vill ha kvar, och har hört talas om mig ”att jag kan ta in katter” (!!!!!)

Jag blir lite lätt upprörd och förklarar att för det första så får ungarna inte skiljas från mamman innan de är 12 veckor, sedan är det inte bara att ”göra sig av med katter” som man lessnat på. Hon säger att ”om inte Du kan ta mamman så kommer jag att avliva henne”

Jag ber henne att snälla ge katten en chans och sätt ut en annons på henne, kastrera, vaccinera och ID märk henne. Jo, det höll hon som med på, men det satt långt inne. Jag ber henne att inte avliva en katt som är fullt frisk och av den anledningen att man inte vill ha kvar den längre.

Så, idag, ringer hon igen. Jag hade ingen möjlighet att svara så hon talade in på tel svararen. Hon säger att i morgon har hon bokat tid hos veterinären för avlivning av denna katt och hon ville bara att jag skulle veta det.

?????????????????????????

Jag har inte ringt upp Karin ännu, då jag inte vet hur jag ska betè mig mot henne. Jag vill inte att folk ska tro att det bara är att lämna en katt som man tröttnat på till katthemmen, men jag måste ju göra något.

Nu ska jag kontakta en kvinna som kan tänka sig att ta hem en katt, så får vi se om det kanske löser sig för denna stackars katt trots allt.

Som min vän Hanna sa till mig tidigare; Vi pratar om hur grymt katter kan ha det i tex Kina, där katter anses vara en delikatess, eller katter som springer överallt i Grekland, Sverige är fan inte bättre.

Dagens myt

augusti 24, 2009 at 10:12 f m

forvildad-kattMyt: Förvildade katter går inte att ha som husdjur.

- Även katter som levt utomhus utan mänsklig kontakt i flera år och därmed varit skygga kan med rätt behandling och tålamod bli lika tama och sällskapliga som vilken annan katt som helst – de blir t o m ofta de mest tacksamma och gosiga så småningom eftersom de om någon vet att uppskatta livet som familjekatt. Det är mycket individuellt hur lång tid det tar, men ingen katt är helt hopplös, inte ens de som vid infångande varit aggressiva.

Namnen är här!

augusti 18, 2009 at 12:06 e m

Yes, äntligen har jag bestämt mig för vilka namn det blir på stödisarna! Pju, vilket vel det har varit. Alla ska som sagt ha ett namn som börjar på ”B”

Bella- Mammakatt (Till salu)

Baloma- Den bruna m vitt (Hona, Till salu)

Beluchi- Den som är silver (Hona, Till salu)

Baccus- Den röda (Hane, Till salu)

FÖRBANNAD!

augusti 18, 2009 at 10:07 f m

Nu är jag så arg och ledsen på samma gång att jag gör allt för att inte börja gråta.

Igår kväll kommer Anders hem och var jätte arg, han berättar han att han sett en död katt vid sidan om vägen, och att han inte kunde förstå hur man som människa kan bry sig så lite om en annan varelse att man väljer att släppa den vind för våg, speciellt när man bor nära en 90-väg!!!! Jag ville givetvis åka till platsen och försöka flytta katten, men det var tydligen ingenting kvar av katten och Anders ville inte se det igen.

Nu när jag åkte på jobbet fick jag själv se den hemska synen, nu ligger ”katten” över hela vägen och jag hade god lust att knacka dörr och fråga vem som i helvete har sin katt lös såhär nära vägen. Men istället drabbades jag av panik och började gråta.

Vad skulle jag göra? Stanna och försöka skrapa ihop resterna av katten? Begrava den? Ringa polisen?

Stackars stackars lilla katt som inte kan rå för hur vårdslösa ägare den har. Den förstår ju inte att bilar kan döda, den uppfattade inte att det kom en bil/lastbil just när den skulle över vägen. Jag kan bara inte förstå hur oansvarig man kan vara, och jag skäms verkligen över mänskligheten. SKÄMS.

Fy fan.

En ros till den lilla katten :(

Hoppas ägaren blir en mus i sitt nästa liv.

Dagens myt

augusti 14, 2009 at 3:13 e m

img_9568Myt: Hankatter dödar kattungar.

- Vissa fertila hankatter, inte alla, dödar kattungar som de inte själva är far till. Kastrerade hankatter är däremot helt utmärkta som ”extramammor” till kattungar.

Abbe och Wille på besök

augusti 14, 2009 at 10:49 f m

För ett par dagar sedan var jag kattvakt åt syrrans katter Abbe och Wille, två otroligt vackra Birmor! Passade även på att ta lite kort på dom! Under tiden de var hos oss var det verkligen fullt hus med åtta katter, ÅTTA katter?! My god vad jag hade fullt upp med dammsugning och lådrensning. Men mysigt var det! Jag har dock kommit fram till att jag aldrig ska skaffa Birma själv, de hårar så fruktansvärt mycket.

*Bilderna är borttagna av misstag och jag orkar inte lägga in dem igen*

Bilder på stödisarna!

augusti 14, 2009 at 10:21 f m

Här kommer lite bilder på stödisarna!

De är fortfarande väldigt skygga men kattungarna gör framsteg varje dag och det gäller att ha tålamod. I morse när jag gick in till dem kom en kattunge fram och hälsade med svansen uppåt!! Hur kul var inte det då! Framsteg framsteg!

*Bilderna är borttagna av misstag, lägger in dem snart igen*

12 veckors kattungar

augusti 13, 2009 at 8:15 e m

(Texten är koperad från kks.nu) 

12-VECKORS KATTUNGAR 

 Varför bör kattungarna vara minst 12 veckor?

KKS får många frågor från kattungeintressenter om varför kattungarna måste vara minst 12 veckor innan de skiljs från sin mamma och sina syskon. Ofta brukar man ju kunna få hem kattungar vid 8-10 veckors ålder menar många. Därför sammanställer vi här lite information vi samlat på oss genom åren, både genom våra egna erfarenheter samt fakta från veterinärer, uppfödare, böcker och andra källor.

 

Även Sverak (Sveriges Kattklubbars Riksförbund) har regler om att kattungar inte får säljas före 12 veckors ålder. Eftersom så pass många trots detta inte följer rekommendationerna, har det numera inträtt som lag att man inte får skilja en kattunge från sin mamma innan 12 veckors ålder.

Kan bli stora konsekvenser av att skiljas för tidigt
Alltför många människor skiljer kattungarna från sin mamma när de är på tok för unga. Detta sker ofta pga. okunskap. Man tror att ungen är utstött, att mamman är trött på den och att man gör alla en tjänst genom att låta ungen flytta till sitt nya hem tidigt. Många människor som tagit hem kattungen för tidigt, kanske redan vid 7-8 veckor, säger ofta att ”åh, det går så bra så, han äter och är rumsren så det är inga problem att ta dem tidigare än 12 veckor”. Men tyvärr är det så att konsekvenserna kan komma långt senare, ofta vid könsmognaden. ägaren sätter då inte problemen i samband med att kattungen tagits för tidigt från mamman. Problemen som kan uppstå kan vara såväl fysiska som psykiska.

Fysiska problem som kan uppstå
Om man tar en kattunge från mamman för tidigt, kanske redan vid 7-8 veckors ålder, så är risken stor att den får ett flertal problem. När de är så små får de ofta problem med magen. Avvänjningen från modersmjölk och övergången till fast föda går för snabbt, matsmältningen störs och kattungen får diarré. När de är så små blir de fort uttorkade och tappar vikt när de får diarré, får man inte snabbt ordning på detta kan diarrén bli kronisk (och katten kan i värsta fall dö). Katten riskerar att hela sitt liv ha känslig mage och därmed vara i behov av specialfoder som man köper från veterinären. Avvänjning ska gå successivt, det är en hel process som tar flera veckor. Ofta missar ägaren stora delar av processen, man uppfattar att mamman inte diar sina små mer och att ungen nu är redo att äta enbart fast föda. Visst diar mamman sina små, men inte lika ofta.

Även immunförsvaret påverkas. Katten blir ofta mycket känsligare för infektioner och sjukdomar, immunförsvaret utvecklas som mest mellan 8-12 veckor. Det är mycket som händer i kroppen vid denna tid, den stress och omställning som en flytt innebär kan störa immunförsvarets utveckling.

Psykiska problem som kan uppstå
En annan viktig del i uppväxten är att ungarna får lära sig hantera frustrationen när mamman nekar dem att få di. Under denna process ser man ofta att mamman inte tillåter ungen att dia, ungen blir frustrerad och tjurig och börjar bråka. Mamman kan då bli ordentligt bestämd mot den och man ser ofta mamman bita ungen i nacken eller halsen och trycka ner den skrikande ungen mot golvet. Det kan se hårt och förfärligt elakt ut och man kan luras att tro att mamman är trött på sin unge och stöter bort den av elakhet. Men detta ingår i uppfostran, mamman lär ungen att hantera frustration och förnekelse. Ungar som missar detta kan få aggressiva beteenden senare, de har inte lärt sig hantera nederlag och att inte alltid få som de vill. ägarna missuppfattar tyvärr ofta denna situation. De tror att mamman är trött på sina ungar och inte vill låta dem dia henne mer. De tror de gör mamman en tjänst genom att låta ungarna flytta i det stadiet när det egentligen är viktigt att ungarna får uppleva även detta led i uppfostran. Nyanserna är många i avvänjningsprocessen och människorna ser inte alla detaljer, men de är mycket viktiga ur kattens synvinkel.

Det handlar inte bara om mat
Avvänjningen handlar inte enbart om att övergå till fast föda, det handlar lika mycket om den psykiska omställningen från baby till liten kattunge. Kattungar tittar misstänksamt på kattmat de inte ätit förut och söker stöd och bekräftelse hos mamma och syskon, äter de så börjar även ungen att äta. Gruppgemenskap är viktigt, man lär sig genom att se hur andra gör. Ungarna får stor trygghetskänsla av att vara tillsammans med mamman och syskonen. Ungarna leker och brottas och busar runt, de har kul tillsammans och man kan se stora skillnader på kattungar som leker tillsammans vid 9 veckors ålder och samma kull vid 12 veckor. Leken förändras till att vid 12 veckor handla mer om ”vuxensaker” som till exempel möte med nya katter, slagsmål, att kunna hävda sig och utveckla en tro på sig själv, osv. De lär sig utveckla nyanser i kroppsspråket och övar på syskonen. Kattungar som missar detta har senare i livet svårt att läsa av andra katter, de har svårt att komma överens och att fullt ut uppskatta kamratskap med en artfrände.

Problemen kan komma senare i livet
Ibland verkar det som att allt går smidigt och utan problem med kattungen man tagit för tidigt. De växer som de ska, de har bra mage utan diarré, de är rumsrena, de verkar glada och nöjda och allt verkar vara frid och fröjd. Men sedan plötsligt vid könsmognad förändras katten. Hormonerna börjar rusa i kroppen och de kan bli lynniga, osäkra och ibland aggressiva. De saknar mental stabil grund att stå på, de har inte fått med sig grundtryggheten. Dessa katter har svårt att hantera alla nya känslor och blir otrygga, de vet inte hur de ska bete sig i vissa lägen, de saknar självkännedom. En del katter kan bli väldigt aggressiva och vi har mer än en gång pratat med ägare som är rent av rädda för sin katt som plötsligt utan förvarning kan gå till attack mot sin ägare och bitas ordentligt. Dessa katter är väldigt förvirrade och otrygga och vet inte hur de ska hantera sina känslor och frustration.

Katter utan grundtrygghet är känsliga för förändringar, till exempel kan de plötsligt börja kissa i soffan eller i sängen och ägaren står frågande och förstår inte varför. Det kommer som en överraskning för många att en sådan sak som en ny partner för ägaren kan påverka katten starkt (negativt). Kan även vara en sådan enkel sak som att man bytt till annan kattsand, flyttat till ny bostad, köpt nya möbler, osv. även små förändringar i livet känns mycket större och jobbigare för en katt som saknar grundtrygghet, de har svårt att ställa om sig. De vill ha allt som det brukar vara, de gillar rutiner. Stör man den normala vardagsrytmen kan många katter reagera starkt och visar detta på olika sätt, många kissar i soffor och sängar. Att detta skulle bero på att kattungen tagits för tidigt har många ägare svårt att se, ”det är ju så länge sedan och allt har ju gått så bra förut”.

Aldrig för sent att reparera skadan
”Problemkatter” som är aggressiva eller har beteendestörningar är inte omöjliga att få ordning på. Men det krävs ofta mycket arbete och kunskap för att hjälpa katten, ägaren måste kunna häva dåliga beteenden och hjälpa sin katt och få den att känna sig trygg igen. Många människor är inte beredda att engagera sig så mycket och tyvärr avlivas ofta dessa katter. Det är synd att det ska behöva bli så. Problemen beror kanske på att ägaren skulle ha låtit ungen stanna hos sin mamma tiden ut. Det är enkelt att undvika många problem egentligen; en trygg och glad kattunge som är redo för flytt och ser på förändringar med nyfikenhet utvecklar oftast inte problembeteenden.

Här är en bra länk där ni kan läsa mer om varför det är så viktigt att låta kattungen vara hos sin mamma till 12 veckors ålder: Artikel på katter.nu

Tiden hos mamman -
en investering i en trygg och glad familjemedlem

Detta ämne är stort och man kan diskutera mycket och länge om konsekvenserna av att ta ungarna för tidigt. Det är inte alltid det innebär problem, ibland har det gått bra. Men man kan ju inte veta i förväg hur det ska gå, katter är ju olika individer de också och reagerar olika starkt på situationer. Därför bör man ta det säkra före det osäkra och låta ungen stanna hos mamman och syskonen tills de är minst 12 veckor. En del kattungar är inte mentalt stabila för flytt då heller och kan behöva ännu mera tid hos mamman och kanske kan flytta först vid 14-15 veckors ålder. Som köpare är man förstås otålig och vill få hem sin nya lilla kattunge så fort som möjligt, men man får försöka ha lite is i magen och vänta tills ungen är redo för flytt. Man ska ju trots allt leva tillsammans i många år framöver och några veckor extra hos mamman kan göra en enorm skillnad på den mentala hälsan för kattungen. En stabil och trygg katt är mer behaglig att leva med så man får försöka ge sig till tåls och låta naturen ha sin gång.

Ge din blivande familjemedlem bästa möjliga start i livet! Låt kattungen få den tid de behöver för att bli stora nog att flytta hemifrån. Det vinner alla på!

Stödkatterna har anlänt

augusti 11, 2009 at 10:03 f m

Då har vi fullt hus igen!

Upphittad kattmamma med tre kattunger flyttade in hos mig den 3/8. De hittades i Åre av en kvinna som kontaktade Jämtkatten och några dagar senare var katterna infångade och flyttade till mig så länge.

Mammakatt är en liten svartpadda som är väldigt skygg. Jag har inte lyckats klappa henne ännu, då jag inte vill gå för fort fram- hon får komma till mig istället.

Kattungarna har börjat bli lite mer sociala, men de fräser fortfarande. Men sätter man sig ner kommer de direkt och vill klättra i knät eller bli busad med! Det är två honor och en hane, en röd/creme, en brun spotted med vitt och en silver spotted med vitt. De är ungefär 6 veckor gamla nu.

De får bo i vårt ”gästrum” tillsvidare för att de inte ska bli stressade, och givetvis måste de ha nära till lådan, som de f.ö sköter utmärkt. Dessutom måste jag ha dem i karantän ett tag. Sprita händerna så fort man lämnat rummet. Det är lite jobbigt, att behöva ta in en katt som inte är veterinärundersökt eller vaccinerad först.

De är nu avmaskade och verkar inte vara sjuka på något vis. Mammakatt är väldigt smal men eftersom jag inte sett henne så mycket (då hon helst gömmer sig när jag kommer in) så är det svårt att avgöra hur illa det är. Men hon får fet kattungemat eftersom hon diar, så hon borde öka i vikt snart.

Har inte kommit på några namn ännu, mer än att alla ska ha ett namn som börjat på ”B” då detta är B-kullen ;)

Bilder kommer ikväll!


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu